Fakta om olika Lädertyper
Läder är ett mjukt och naturligt material, om det inte vårdas ordentligt minskar dess livslängd betydligt. Lädrets mjukhet bibehålls med hjälp av olika oljor, som efter tid avdunstar och/eller torkar ut, vilket får lädret att hårdna och till slut spricka. Dessa problem uppkommer oftast på grund av ålder, att lädret utsätts för värmeväxlingar, solblekning och vardagligt slitage, samt för att det inte vårdas tillräckligt väl med rätt produkter.
Läder får man från djur, man brukar säga att skinn kommer från små djur och läder är hudar från större djur. Till möbler används så gott som undantagslöst hudar från större djur, oftast bi- och/eller restprodukter från slakt och köttproduktion. I Norden anses kvaliteten på hudarna vara mycket god, detta eftersom kontrollen över boskapens förhållanden är bra, vilket innebär att ärr och märken efter taggtråd, taggiga buskage samt hudsjukdomar inte är vanligt förekommande på hudarna. Bra hudar ger fint läder.
Hudarna garvas och behandlas i garverier. Olika metoder ger olika typer av skinn:
Anilin Det finaste lädret brukar behandlas till anilinläder. Det är genomfärgat och inte ytbehandlat och har heller inte någon täckfärg, utan endast ett tunt lager finish på ytan. Resultatet ger det en fin naturligt skinnyta med mycket djup och naturliga färgskiftningar. Skinnet är otroligt mjukt och skönt och har en fantastisk andningsförmåga, men är också väldigt känsligt för allehanda fläckar och smuts. Anilin kräver underhåll, helst ska det behandlas 3-4 ggr per år för att behålla sina egenskaper. Bra är att lägga på en skyddskräm för att försvåra att fett från hud och hår, fläckar och smuts tränger in i lädret.
Klicka här för att komma till vårt Kit För Rengöring och Infärgning av Anilin
Pull-Up läder Samma typ av läder som anilin, med den skillnaden att lädret har behandlats och bearbetats med olika oljor och fetter, vilket ger lädret en speciell karaktär. Namnet ”pull-up” kommer sig av att när man sträcker ut det, eller ”drar” (pull), alternativt spänner lädret hårt över exempelvis en möbelstomme, så skiftar lädret i färg och karaktär, vilket ger mycket liv och lyster åt lädret. På en del Pull-up läder behandlas även ytan med ett speciellt vax blandat med paraffin, vilket ger ytterligare karaktär åt lädret. Kräver regelbunden behandling med oljor och balsam för att bibehålla sin karaktär. Om lädret underhålls på rätt sätt får man en lång livlsängd och härlig patina.
Semianilin Semianinlinet har genomgått samma garvningsprocess som anilinläder, men därefter har man lagt på ett täckande tunt ytlager av färg och ytfinish för att göra lädret tåligare och mer motståndskraftigt mot fläckar och nedsmutsning, detta utan att anilinets naturliga mjukhet och komfort förändras nämnvärt.
Pigmenterat, eller täckfärgat skinn Efter garvining och genomfärgning har man lagt på en yta av färg och finish ovanpå lädret, vilket gör att ärr och märken i lädet döljs och man därigenom kan använda läder av mindre bra kvalitet. Den täckfärgade ytan gör lädret mycket motståndskraftigt mot smuts och slitage, och lädret är också mycket lätt att torka av om det skulle bli smutsigt eller uppkomma fläckar. Nackdelen är att lädret inte längre upplevs som lika mjukt och skönt, dessutom har dess naturliga mönster och färg försvunnit och ersatts med en ”platt” färg utan djup och variationer. Skinnet andas inte lika bra längre, och det är svårare att få balsam och andra mjukgörare att tränga in i skinnet. Ofta är ett nytt mönster präglat i skinnets ytlager, speciellt vanligt är detta på bilinredningar.
Mocka En läderhud har två sidor, narv och mocka. Narv är den sida som är utåt och normalt täcks av djurets päls. Mocka är hudens insida, köttsidan. Denna slipas så att man får en jämn och mjuk yta. Ofta har lädret som används till mocka för dålig narvsida för att kunna användas till högkvalitativt läder, då väljer man istället att använda det som mocka. Olika djurs hudar ger olika kvalitet på mockan; exempelvis fårskinnsmocka, svinlädermocka och kolädermocka.
Det engelska namnet på mocka, ”suede”, kommer ursprungligen från den franska benämningen ”gants de suede”, som ordagrant betyder handskar från Sverige, vilket syftar till en speciell typ av mjuka handskar som brukade importeras till Frankrike från Sverige under första halvan av 1800-talet. Benämningen kom ganska snart att användas på alla typer av mockaläder, oavsett ursprung.
Mocka har inte samma skyddande yta som lädrets narvsida, och är därför mer svårt att underhålla. Eftersom det lätt blir smutsigt används mocka sällan i möbler, men dess mjuka och sköna yta gör materialet mycket populärt bland kläd- och skotillverkare.
Klicka här för att komma till vår sida med produkter för mocka
Nubuck Nubuck är slipat anilin, vilket ger en sammetslen yta, men gör det också svårt att rengöra och underhålla lädret, eftersom ytan inte längre har någon skyddande beläggning. Ljusäktheten är dålig och lädret har en benägenhet att missfärgas.
Bycast En hud delas, skiktas, i två olika lager. Den övre delen, hudsidan, kallas narvläder och detta används till läder av lite högre kvalitet, ex anilin, mm. Den undre delen av huden kallas spaltläder och är lite billigare än narvläder och har inte samma andningsförmåga och flexibilitet.
Av spaltläder gör man bycast, vilket innebär att lädret lamineras med en yta av polyuretanplast och präglas med ett ”lädermönster”. Detta ger oftast en blank och lite plastig yta. På grund av att ytan täckts av en plastbeläggning behöver man inte underhålla lädret med balsam, conditioner, eller annat mjukgörande medel, det kan helt enkelt inte tränga igenom ytan och är därigenom onödigt. Vad man kan göra är att underhålla och göra rent bycast-lädrets yta, exempelvis genom att lägga på en skyddskräm som hindrar smuts och fläckar att få fäste och gör det lättare att hålla rent.
Bycast-läder har kortare livslängd än riktigt läder, eftersom dess yta består av plast går den inte att underhålla, och den laminerade plastytan tenderar att spricka och börja flagna av efter några års slitage. Åt dessa skador finns dessvärre inte mycket man kan göra.
